Livsperspektiv

Ett perspektiv på yrkeslivet:

http://www.youtube.com/watch?v=B5hdeIisAGo

Värnamo Folkhögskola

Mikkan och Maria utbildar sig till personliga assistenter och pratar om hur de ser på sin blivande yrkesroll.

-          Man ska vara sig själv och visa respekt för varandra.

-          Man måste försöka hjälpa personen framåt
och det gör man ju inte alltid genom att göra allt för den personen.

-          Man kan ställa krav med respekt. Och vara lite smidig.
Annars skapar man bara konflikter.

-          Det är egentligen enkelt, man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad.
 

Helena Petterson

linjeföreståndare på baslinjen

Förslag på forskningsstudie: Livsperspektiv

Vad blir konsekvenserna av att inte kunna ge unga människor ett livsperspektiv?

 
Vad händer i ett samhälle när så många människor saknar livslust och drömmar?
Att de slutar skolan utan slutbetyg och utan förhoppningar om att få ett jobb?

Många unga människor saknar ett livsperspektiv.
De har inte riktigt fått en möjlighet att se vilka val de kan göra.
Många unga kastas ut i limboland efter gymnasiet
och det finns ofta en sån stor hopplöshet bland många unga.
De ser inte riktigt någon mening med livet eller vilka val de kan göra.
Det här gäller kanske särskilt för personer med funktionsnedsättningar.

Hur ger man unga människor kunskap om olika livsval?

 

Upplevelser förändrar attityder

Ädelfors Folkgögskola

Laila. Bradling, rektor, Rikard Gass, webansvarig, Lars Nilsson,

Carina Lindén Rydén, Gunnel Rosell Mårdal, Monica Sjöberg, lärare

 och Peter Söderholm, marknadsansvarig diskuterar tillgänglighet och funktionsnedsättning.

- Man borde föra en diskussion om kognitiva funktionsnedsättningar genom goda exempel.
Och kanske utmana varandra lite.

Det är lättare för många folkhögskolor att bli tillgängliga
för personer med intellektuella funktionsnedsättningar,
än vad det är att bli tillgängliga för personer med andra funktionsnedsättningar.
Det går alltid att bygga om en hemsida, det är svårare med en fastighet.
Och det finns stora möjligheter att profilera sig för en skola.
Men det handlar om att bryta psykologiska spärrar hos personalen och ledningen
innan man på ett professionellt och seriöst sätt kan påbörja ett sådant tillgänglighetsarbete.

- Det är viktigt att föra in en diskussion om tillgängligt tidigt i ett förändringsarbete.
Vi gjorde en ny hemsida där vi använde ett år från föreberedelser till att sidan var klar.
Det är viktigt att arbetet få ta tid och att involvera flera människor i processen
för att det ska bli något hållbart och att kunskaperna ska hinna sjunka in.

- Det är en diskussion om mänskliga rättigheter.
Att alla ska ha möjligheten till folkbildning.
Vi borde stärka den diskussionen.
En levande sådan diskussion skulle kunna påverka och ändra attityder.  

 

- Hur kan man förändra attityder?
Man inkluderar alla människor. Blandar grupper.
Sen kan man skapa kurser och miljöer för specialområden som speldesign t ex.

Men man ska inte ha för många helanpassade kurser
utan i stället tänka på mixade klasser.
Det finns personer med funktionsnedsättningar i alla kurser hos oss.
Alla utbildningar ska vara integrerade.
 

Vi har aldrig fokus på diagnoser, men det är klart att man kan prata om det.

- Det är genom upplevelser man förändrar attityder.
Det är en upplevelse man är med om, att man ser och förstår,
och då får man en kunskap man inte får av att vara på en föreläsning om funktionsnedsättningar.
Att vara i en miljö där alla finns representerade.
Vi har kommit rätt långt när man ser att folk står i grupper utanför skolan och snackar.
Det är upplevelse nog.

Boktips

"Tillgängliga webplatser i praktiken" av Helena Englund.

Läser man den så har man en bra utgångspunkt

när man ska bygga en tillgänglig hemsida.

Som till exempel att tänka på de fyra riktlinjerna:

• Möjlig att ta till sig
• Användbar
• Begriplig 
• Robust

 

Det måste få bli jobbigt ibland

Jämshögs Folkhögskola

Anders Olsson, Martin Giselsson och Gunilla Svensson, lärare på NEO, en eftergymnasial utbildning i estetiska ämnen berättar hur de tänker kring metod och bemötande. 

                                                         Anders Olsson

-         Vi behandlar alla människor här som vuxna.
Alla har något att bidra med.
Det handlar inte om IQ eller om diagnoser.
Det finns inte alltid så skarpa gränser mellan de som har diagnos och de utan.
Vi fokuserar inte på diagnosen utan på människan.
Det finns elever som har hamnat utanför LSS,
men som behöver mycket stöd.

-     I vårt arbete jobbar vi mycket med deltagarnas motstånd
och vi skapar utveckling genom att ställa krav.
Ska vi exponera den här gruppen ut mot samhället måste rusta dem.
Det är inte bra för någon att bli särbehandlad.
Det händer att personal och anhöriga, i all välmening,
vill skydda deltagarna från konflikter.
Men det måste få bli jobbigt ibland.

 

 

Frida Lönnvik går tredje året på allmänkursen NEO                                

-         Det har varit bra, men jobbiga år här.
De säger att vi är vuxna, men det är halvsant att vi är vuxna.
Jag känner mig mer som en tolvåring ibland.
Och jag behöver mer tydliga instruktioner,
mer stöttning än många andra människor.

-          En bra lärare är expert på autistiska människor och som jag kan prata med.
Vara både lärare som jobbar inom estetiska ämnen,
men som också har jobbat med omsorg.
Det kan kanske vara 50/50.
Det kan vara en lärare som jobbar med det pedagogiska
och någon annan person som man kan prata med. 

 

 

Vad är det för fel att bara ta en fika?

Grimslövs Folkhögskola

Reine Larsson, Ninna Bergström och Dovydas Sidabras diskuterade den digitala tillgängligheten och tyckte att många männsikor är alldeles för beroende av sociala medier.

-          Jag tycker inte att är en självklarhet att vara tillgänglig hela tiden.
Jag önskar att vi inte ska få en massa bärbara plattor och datorer på lektionerna.
Vi har ju datasalar. Folk kan inte hålla sig utan måste ut och kolla på nätet
om de har möjlighet, säger Reine.

-          Jag tycker att skolan hänger med bra i den teknik som behövs, säger Magnus.

Alla lärarna lägger ut sina power point - presentationer på First Class
och sen kan man skriva ut dem. Men ofta gör man anteckningar ändå på lektionen.

-          Men trådlöst internet skulle vara bra att ha på skolan, menar Ninna.

-          Det är bra att inte allt är digitaliserat, säger Reine. Det är nyttigt att skriva för hand.
Och det blir mindre störningar på lektionerna med folk som ska kolla Youtube.

-          Ja, det finns en baksida till all ny teknik. Man blir beroende av att ha koll på
vad som händer hela tiden, säger Magnus.

-          Det är trist när man träffar kompisar och alla ska kolla upp allting man pratar om
på sin smartphone, säger Ninna. Man behöver inte lära sig någonting egentligen.
Man kan strunta i att läsa böcker.

-          I’m against smartphones. Paper is cosy.
I like the feeling of a real map instead of the smartphone, säger Dovydas,
som är volontär från Litauen.
(Jag är emot smartphones. Papper är mysigt. Jag gillar känslan av en riktig karta mer än en smartphone.)

-          Det är jobbigt när man fikar och alla är bara delvis med i diskussionerna
för att de bloggar eller twittrar, säger Reine.

-          Och där är det ytan som räknas, menar Magnus. Fakebook är det nån som har sagt.

-          Om man skriver om absolut allt man gör har man ju inget att prata om, säger Ninna, Magnus och Reine. Det är ju värdelöst. Men folk blir beroende av den bekräftelse det ger. Och det är ju så lätt att få bekräftelse via Facebook eller en blogg.

-          Men det är ju så med Facebook, säger Ninna. Folk förfinar ju lite vad de gör.

-          Får man ha ett privatliv egentligen? Måste allt vara så tillgängligt, frågar sig Reine.
Och vad är det för fel på att bara ta en fika?

Lättläst

Texter på dataskärmen kan ofta vara svåra att läsa.

Sirppa Gladenbring, biträdande rektor på Grimslövs folkhögskola,

menar att alla borde få utbildning i enkel textbehandling.

Då blir texter på datorn lättlästa på en gång

och så mycket mer tillgängliga för så många fler.

Det är ingen ny kunskap, menar hon.

Den har funnits inom boktryckarkonsten i evigheter.

En bok ser ju inte ut som det ofta det gör i dokument på datorn

med långa täta textrader.

Så här kan det se ut:

Använd tolv punkter.

Ungefär tretton cm bred text.  

Korta rader.

Korta stycken.

Då kan även svagare läsare läsa texten.

Förändra attityder genom samarbete

Fellingsbro fhs

Teckentolkutbildningen årskurs 4

Linnéa lindén, Malin Alemyr, Sara Jarmander, Jenny Bååk, Josefin Malmgren och deras lärare Nicolas Hane-Weijman.

-          Det räcker inte med en föresläsning eller artikel för att ändra människors förutfattade meningar om döva och hörselskadade.
Det är bättre om man får en upplevelse. Och det kan vara bra med lite provocerande upplevelser.
-       Föreställningen Fame hade en blandad ensemble,
det är ett bra sätt att arbeta med fördomar.
Och det är ett bra samarbete.
Annars kommer inte den hörande publiken. Föreställningen skapade uppmärksamhet i media och den var tillgänglig för alla
och förhoppningsvis kommer den att skapa fler samarbeten. 

-         Teckentolkarna är den viktigaste bron mellan de båda kulturerna. Ändå är vi en ganska bortglömd grupp.
Vi är lika mycket där för den hörandes kommunikation som för den döve.
Vi är en språkbro lika mycket från tal till teckenspråk som tvärtom.

 

Tommie Carlson, IT-tekniker

-          Vi hittar sätt att jobba på som passar oss för att öka tillgängligheten och ge alla,

ovsett handikapp, en möjlighet att kommunicera och få information.

Som att all personal har tillgång till textelefoni , TSN,

eftersom  mer än halva personalstyrkan är hörselskadad eller döv.

Det är en programvara som installeras i varje dator.

När man vill kommunicera via textelefoni ringer man  Förmedlingscentralen, FÖC,

där personal tolkar genom tal eller text det du vill kommunicera.

Tillgänglighetscertifiering

Malena Carlson, informatör,  Heli Nordberg Lindell, rektor och Lotta Lagerman, ansvarig för syntolkutbildningen föreslår en tillgänglighetscertifiering.

 

-          Det skulle finnas en tillgänglighetscertifiering

 som en kurs på Folkbildningsnätet  för all personal.

 En kurs som bygger mycket på omvända roller

och ställer saker på sin spets på ett humoristiskt sätt.

 Inga pekpinnar.
 

-    Det hjälper oftast inte att prata om funktionsnedsättningar och bemötande.

Då är det bättre att få möjlighet att testa olika situationer.

Det ska vara något tankeväckande som känns.

Genom att uppleva situationer kan man få en förståelse och bli medveten om sina egna fördomar.

Tips

• www.internetbuttons.org  

Där kan du göra egna tydliga intenetsymboler.

På ett enkelt sätt kan du komma snabbare till rätt ställe på webben.

• OMoby

En app där du fotograferar ett föremål och en röst talar om vad som syns på bilden.

 

Humor

• Johanna Remgren och Sara Treenberg
  http://www.youtube.com/watch?v=Z7EqyAXEy90
• Blind Bitter Bitch Stand Up Comedy av Anna Blindchick Bergholtz
   www.youtube.com/watch?v=y4X61HfRiY0
• Pelle Sandstrak - Mr Tourette och ja
  http://www.youtube.com/watch?v=Lq-lCs4DcSs