”Veta om, klara av och vilja!”

”Veta om, klara av och vilja!” så kan man sammanfatta Kerstin Gatus idé kring information och tillgänglighet. Det är en konst att lyckas få ut information och det är inte alltid lätt att ta till sig. Det är givetvis ingen idé att informera folk på ett sätt de inte de förstår, men det är heller inte så lätt att alltid göra all fakta tillgänglig. Kerstin Gatu menar att de som är nödvändigt för somliga är i regel bra för alla.

 

Tillgänglighet

-         Hur ska man tänka för att skapa tillgänglighet, det kan vara en hemsida,
en skola, en utbildning. Det jag har kommit fram till är att det måste vara begripligt, meningsfullt och givetvis tillgängligt.

-         Det finns så mycket bra sidor på nätet och det finns så många bra utbildningar, men många vet inte vad som finns att tillgå. Vi drunknar i information idag
så den stora utmaningen är att jobba med tydlighet.
En hemsida kan kompletteras med nyhetsbrev, mejllistor och egna nätverk.

-        De flesta deltagarna på folkhögskolor och på studieförbund går kurser för att få kunskap, möta andra människor och utvecklas.
När det gäller personer med funktionsnedsättning måste man få reda på att utbildningen, skolan finns.
Det måste finnas förutsättningar för att klara av att gå på skolan.
Då menar jag både hos individen, men också hos skolan i form av kunskap, metoder och redskap, till exempel IKT, informations och kommunikationsteknik.
Det viktigaste är dock den egna viljan, att du är motiverad.
Alltså ”Hitta, klara av och vilja!”

-         I en fysisk miljö, som på en skola, måste all information vara begriplig och tydlig. På nätet måste man dessutom tänka lite extra på tydliga kontraster mm. Används bilder som ett stöd för personer med funktionsnedsättning är bilden underordnad själva begreppet. Förstår du begreppet, spelar det mindre roll hur bilden ser ut. Till exempel begreppet ”e-post” kan symboliseras av ett brev,
det är ett begrepp alla känner till och då kan bilden vara ett foto eller en illustration.

-         När man arbetar med skyltning och navigera på nätet är det viktigt att informationen är tydlig, enkel  och enhetlig. Det går inte att blanda hejvilt,
utan läsaren/besökaren ska direkt veta att just den där skylten betyder information till henne.

 

-         Just nu har vi en utmaning att försöka görs webbportalen iLearn (www.ilearn-project.eu) tilltalande och tillgänglig för både personer med och utan funktionsnedsättning i samarbete med partners från sju europeiska länder på sju olika språk.

-         Givetvis måste man lätt kunna hitta den information man söker, både i det fysiska rummet och på nätet. Skylten måste skilja ut sig från bakgrunden;
ljus skylt mot mörk bakgrund och tvärtom.

-         När vi skulle skylta på Mora folkhögskola kunde jag använda mig av mina kunskaper om funktionsnedsättning och om bildstöd.
Vi hade en del diskussioner inför skyltningen.
Ur ett funktionshindersperspektiv ville jag ha starka kontraster i svart och vitt
på skyltarna, men istället blev det skyltar i rött och beige. Det blev mer estetiskt. Men våra skyltar är nu "tvåspråkiga" med både text och symbol och vår skyltning har uppmärksammats och vi har fått positiv feedback från flera håll.

-         När man jobbar med skyltning är det viktigt att ha ett utifrånperspektiv;
Vad ska skyltas? Vad vill besökaren göra? När man kommer till Mora folkhögskola är det till exempel självklart att möta en skylt där det står
”Mora folkhögskola”. Men så självklart är det inte alltid.Tidigare, när man kom till Falu lasarett möttes man av en skylt där det står ”Huvudentré” i stället för ”Falu lasarett”. Något de nu har korrigerat.

-         På skolan har vi satt upp orienteringskartor där det står var till exempel matsalen, gympasalen och receptionen är. Det ska inte vara skyltar
som pekar överallt utan man får göra ett urval. Men givetvis finns det också skyltar för hiss och toalett och de olika salarna.

 

Vasaloppet

Kerstin, som arbetat i många år som volontär under Vasaloppet, hade lagt märke till att Vasaloppets skyltning skulle vinna på att bli lite tydligare. Till exempel kunde de vita skyltarna mot den snöiga bakgrunden vara svåra att se för många. För några år sedan samarbetade Kerstin med arrangörerna och utarbetade ett skyltprogram. 

-         Det gäller att ha ett helhetsgrepp. Vad vill besökaren, jo att hitta, klara av, förstå!!!

Hur man ändrar attityder – To know by heart

-         En del av kursen ”Autism - ett annorlunda sätt att tänka”,
som vi har på Mora folkhögskola, handlar om att lära sig att göra bildstöd
för att göra information tydligt för personer med funktionsnedsättning. Kursdeltagarna är personal och anhöriga stödpersoner för personer med funktionsnedsättning. I mitt arbete som pedagog försöker jag vara tydlig
och använda mycket bilder. Jag har visitkort med mitt fotooch deltagarna i kurserna har foton på sina deltagarlistor.

-         Att förstå information är en demokratiskt rättighet.
Jag upplever att mina  kunskaper hjälper mig att vara tydlig.

-    De absoluta höjdpunkterna i arbetet är när vi bjuder in personer med

          funktionsnedsättningar som föreläsare. De talar ur egna erfarenheter
          på ett sätt som ingen annan kan. Det konkreta mötet
          och den förståelse det för med sig är överlägset det bästa sättet
          att ändra attityder.
          Att ”know by heart” biter nog lite mer än att bara “know by mind”.

      -         Jag har hört av mig till utbildningar för personer med
           funktionsnedsättningar och frågat om de har någon
           som vill komma till vår kurs och berätta om sin funktionsnedsättning.
           Det har fungerat fantastiskt bra. Här har vi verkligen en vinna-vinna situation.

 

Folkbildnings roll

-         På skolan har vi olika föreläsningsserier. På kvällstid har vi föreläsningar för anhöriga. De är gratis och har blivit en stor succé.
Personalen på grundskolan ville också komma till föreläsningarna,
men de var helt enkelt fullsatta och hade anhöriga som främsta målgrupp.
Det var vår bästa marknadsföring. Nu har skolledningen inom grundskolan beslutat att vi ska ordna liknade föreläsningar för personal som kompetensutveckling.

-         Att samverka med andra utbildare är framgångsreceptet just nu.
Nätet är också ett sätt hålla sig ajour. Vi planerar att anordna onlineföreläsningar i höst. Vår aula i skolan står tom måndagar 09:00-12:00, det är en utmärkt tid att titta på t ex Kognus förläsningar.

-         En annan möjlig samverkanspartner skulle kunna vara ”Hjärnkoll”.
Det är ett projekt som jobbar för att ändra attityder genom möten.
De menar att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning. Och de menar att enda sättet att ändra attityder på
är genom möten.

Bemötande

-        Ska man ändra attityder är det viktigt att folk får tala för sig själva.
Det måste vara på riktigt. Alla parter måste ha en vilja att mötas och lära sig. Man måste anstränga sig och ge sitt bästa. Den information vi ska ta till oss måste vara tillgänglig. För att ändra attityder måste vi ha kunskap och redskap. Inom folkbildningen är vi vana vid att kunna göra bedömningar utifrån varje individ och anpassa kurserna därefter. Vi borde ta fasta på det ännu mer i vårt arbete. Vi pedagoger behöver ständigt lära oss mer.  Speciellt inom neuropsykiatri behövs det mer kunskap

     både hos personal och skolledning.

-         Vi måste fråga oss själva: Vad vill vi kännetecknas av? Är vi en skola för alla? Folkbildningens intention är klockren Den är individuellt anpassad i en tillåtande miljö. Vi börjar där individen är och möter varje enskild människa individuellt. För att kunna göra detta behöver vi då och då uppdatera vår verktygslåda med ny kunskap.